Tankar, idéer och reflektioner har under sommaren gjorts kring framtidens vårdmiljö. I denna dialog och tidigare under Almedalsveckan är det samstämmigt att detta ska stödja framtidens sätt att arbeta och att detta är en verksamhetsfråga snarare än en IT-fråga.

Daniel Forslund ehälsa twitter

Med verksamheten i ledartröjan kommer två aspekter få en helt annan påverkan än i det fall som frågeställningen ses från ett traditionellt internt IT-perspektiv.

  • Kraven på gränsöverskridande informationsprocesser ökar – Det är verksamheten som brottas och begränsas av den bristfälliga samverkan över organisationsgränser och systemlösningar som finns idag. Om verksamheten klarar av att definiera de vårdflöden och det värdebaserade utfall som ska mätas kommer det skapa helt nya krav på den traditionella IT-miljön.
  • Påverkan från konsumentmarknaden ökar – Det är verksamheten som dagligen möter patienterna och därmed snabbare ser nya värden med den nya tekniken och sätt som den kan skapa patientvärden. Eller som Eric Topol uttryckte sig på Twitter:

Eric Topol Twitter

Detta kommer att leda till ett behov att betrakta hur kontinuerlig innovation kan genomföras i den framtida vårdinformationsmiljön från tre perspektiv .

En mer individbaserad upplevelse – Kärt barn har många namn. Karolinska sjukhuset har definerat CAPACITY (Context Aware Patient Centric Information Tool for You) och i 3R:s programstrategi pratar man om att ”Samhället, invånare och medarbetare ska förvänta sig att de digitala tjänster som styr övriga vardagen ska fungera lika bra inom hälso- och sjukvårdens områden”.

Men den individbaserade upplevelsen sträcker sig längre. Det sker en snabb utveckling inom området personaliserad medicin. I Dagensmedicin kunde man 2015-08-05 läsa om den forskning som sker runt ”Bakterier som hjälp för överviktiga”. En intressant konsekvens som lyfts i artikeln är att ”I framtiden hoppas forskarna att resultaten bland annat ska kunna öppna för helt individuella kostråd och inte som i dag baserade på population.”

Lägst ner i bloggposten visa en film om arbete i Spanien runt en mycket ovanlig barnsjukdom vid namnet Dravet syndrom aka SMEI. Så det räcker inte med en vision om digitala tjänster som styr vardagen utan IT-förmågor som kan skapa ”disruptiv innovation”!

Den intelligenta omgivningen och dess data – För att lyckas med en mer individbaserad upplevelse krävs data samt ägarskap och kontroll över denna. Men det är inte bara data som idag knappas in genom omorderna dialogrutor i dagens system, vi pratar om data genererade från organisationen och individens intelligenta omgivning. Genom att låta demokratisera data och ge vårdpersonalen ett användarvänligt och stödjande verktyg som i realtid ger rätt information skapas helt nya möjligheter. Men även invånarna måste kunna hämta information om sin vård och hälsa och enkelt kunna kommunicera och interagera med vårdgivarna. För befolkningens långsiktiga välbefinnande krävs också att vi på ett bättre sätt kan tillvarata nya innovatörers arbete och forskningsrön inom hälso-området. Här ska vi inte underskatta möjligheten att vi som land kan skapa nya världsföretag likt Skype och Minecraft. Men det kräver att vi ser på data som en resurs som ska skapa värde för individen/patienten inte något som vi registrerar och lagrar och endast används av vården.

Daniel Forslund frigör info Twitter

Nästa generations produktivitet och verksamhetsprocesser – Jag har i de tidigare bloggposterna pratat om framtidens sätt att arbeta och gett inspirerande exempel baserade på Cortana Analytics och HoloLens. Men det är inte bara vården som ska med. Detta är en samhällsfråga som spänner över en mängd huvudmän så som myndigheter, landsting, kommuner och nya innovatörer.

Linda Macke Twitter

Att vi avser att driva detta från ett verksamhetsperspektiv och inte ett IT-perspektiv kommer att accelerera behovet av att hitta modeller för att arbete med detta. Modeller som skapar förutsättningar för synergier över organisationsgränser med det övergripande målet att få en hälsosammare befolkning. En modell som adresserar detta är IDCs mognadsmodell ”Enabling Sustainable and Healthier Living in the Urban Era: the Healthier Cities Maturity Model”. Intressant är att den sista fasen i mognadsmodellen beskrivs på ett sätt som väl linjerar med det vi vill uppnå i Sverige.

Governance enables continuous evolution and improvement of a holistic strategy for healthier living where citizen/patient experience is inclusive, personalized, and collaborative. The processes are continuously improved and re-configured to achieve strategic healthier living outcomes where 3rd platform, IoT and legacy are integrated supporting a secure, intuitive and outcome driven environment. Data are liquid, secure and personalized to pre-empt and adapt to healthier city needs.

Men vad krävs då från den interna IT-avdelningen  för att kunna vara en strategisk partner till verksamheten på denna resa? Tydligt är att de kommer att utsättas för krav att hantera sin förändringstakt inte bara från ett internt perspektiv men även från externa organisationer såväl som konsumenter. Detta kommer att kräva att en IT-organisation måste kunna hantera två olika tempon i sin utvecklingsprocess. En mer snabbrörlig och agil, och en mer traditionell och långsiktig. För att hjälpa våra partners i denna förståelse bjöd vi in Tiffani Bova från Gartner på vår årliga partnerkonferens tidigare i somras. Här presenterade hon bla den ”bi-modual organisationen” som skapar förutsättningar för att adressera detta.

Tiffani Bova Twitter

Var den ”2:a modualiteten” kommer och ska ske är hon väldig tydlig med vilket dagens organisationer bör ta i beaktande när man adresserar de tre perspektiven som jag nämnde ovan.

Einstein

Frågan är om denna insikt finns med i alla de strategier som definieras just nu i vårt avlånga land. Tar vi verkligen med det teknikskifte som nu är i sin avslutande fas i många andra industrier än hälso- och sjukvård? Och hur hanterar vi det som kommer härnäst, var finns förmågorna för hantera ”body computing”, ”deep learning” och framtidens användargränssnitt?