Läste nyss Fredrics intressanta inlägg kring engagemang och konversationer i vården där han nämner ehälsa 2.0 som en viktig grogrund för förändring. Har under året haft flera intressanta möten om olika aspekter på eHälsa. Gemensamt för dessa dialoger var en underton av en kommande förändring (förlossning är kanske ett mer relevant ord ).  Är den förändringen och dess kraft så stor att den förtjänar att omnämnas som ett paradigmskifte?  Står vi inför Hälsa 2.0?

Dagens samhällsstruktur med ett ökat gap mellan generationerna har skapat en avsaknad av ”gammal beprövad egenvård” vilket har lett till att dagens sjukvård i allt större grad får hantera oro. Vissa läkare påstår att merparten är orosrelaterad. Om denna utveckling fortsätter kommer vårdens resurser snabbt ta slut. För att hantera detta krävs det nog ett paradigmskifte.

För att lyckas med att effektivisera vårdprocesserna står den traditionella vården inför utmaningen att tydligt visa på de nyttor som finns i dagens processer. Därefter krävs ett arbetet med att engagera vårdtagaren på ett bättre sätt. Den stora frågeställningen blir att synliggöra och fylla eHälsa-molnet med nyttorna.

Vilka nyttor vill du se? 

eHälsa_moln

Den senaste tiden har man kunna läsa hur riskkapitalbolagen har gett sig in i vård och omsorgssektorn. Det dyker även upp en mängd nya snabbfotade företag på marknaden. Kommer de traditionella aktörerna med sina stora IT-arv och komplicerade strukturer kunna följa dessa nya aktörer i den takt som kunderna ändrar sitt beteende? Samordningen mellan landstingen och förverkligandet av den nya IT-strategin är viktiga delar men vårdtagaren måste mötas i sin vardag och nyttorna kopplas till vårdtagarens skede i livet.

eHälsa_på_kylskåpI våras var jag på närakuten med vår dotter som hade haft feber under några dygn. Det visade sig att det bara var någon form av virus och det vara bara att härda ut. På morgonen efter besöket läste jag Lars-Erik Holms debattinägg på Brännpunkt i SvD om rättvis vård.

En bra artikel och syftet att Socialstyrelsen ska fortsätta visa på skillnader är viktigt. Men då vårdprocessen startar i hemmet och ägs av medborgaren utan vettigt stöd för informationsinsamling kan det bli svårt att mäta hur en läkare gör ”en jämlik bedömning av sina patienter”. Detta då individer med samma sjukdom och samma symtom kan ha varit väldigt olika duktiga på att strukturera den information som krävs i den fortlöpande vårdprocessen. I arbetet med att effektivisera vårdprocesser är detta ett väldigt viktigt steg som inte får försummas. Detta borde vara en av de viktigaste delarna i begreppet eHälsa.

I väntan på ett enhetligt sätt att kommunicera de inledande delarna i vårdprocessen ser det ut så här på kylskåpet hemma hos familjen Ekman. Visst borde det 2010 finnas ett bättre sätt…