Möjliggöra att alla individer och organisationer ska kunna utvecklas och nå sina mål

Vad har innovationer runt framtidens primärvård, barn med dyslexi och bemötande av asylsökande gemensamt? Mer än man kan tror. Låt oss börja med det sistnämnda exemplet.

För nyanlända flyktingar som kommer till Sverige kan det vara svårt att komma in i samhället. Språket skapar en utmaning i sig. Det vill initiativet ”Welcome!” ändra på. Genom att skapa en app där nyanlända och svenskar kan mötas och kommunicera. Där översättning av språk sker i realtid. Welcome! skapar därigenom helt nya möjligheter för den enskilde individen att utvecklas och bidra. Genom att utnyttja tjänster i det intelligenta molnet har innovatörerna bakom app:en fått åtkomst till den språkintelligens som ligger bakom globala tjänster som Bing Transaltor and Skype Translate. Och med det har det skapat en innovation som inte längre är begränsad till Sverige. Läs mer på:

http://news.microsoft.com/sv-se/2015/12/09/bing-translator-hjalper-flyktingar-kommunicera-med-svenskar-i-nya-appen-welcome/

Optolexia som nyligen blev vinnare i Svenska Dagbladets tävling Framtidens entreprenörer använder sig av barns ögonrörelser och avancerad maskinlärning för att effektivisera processen runt att identifiera barn med dyslexi. Att identifiera barn redan i lågstadiet istället för i högstadiet skapar förutsättningar för att dessa barn ska kunna utvecklas och nå sin fulla potential. Genom att flytta sin forskning och de framtagna modellerna till ett avancerat och intelligent moln skapas helt nya förutsättningar att erbjuda denna lösning till en global marknad.

Se filmen som visades på vår stora utvecklarkonferens Connect() i New York nyligen.

Vad skulle hända om man införde denna typ av lösningar i primärvården? Två innovativa initiativ som tänker i dessa banor är Nordic Health Innovation och deras arbete med virtuella hälsorummen och WeBuild’s arbetet runt Helios Care.

Nordic Health Innovation har som ambition att norra Sverige ska bli en testbäddsarena för glesbygdsmedicin och distansöverbryggande metoder. Här ligger man 25 år före resten av världen och det demografiska försprånget kan vändas till en fördel. Målsättningen är att få fram produkter och tjänster, som hjälper oss att leva längre och hälsosammare hemma, samtidigt som vi i ökad utsträckning vill bedriva vård i hemmen. Läs mer på:

http://news.microsoft.com/sv-se/2015/09/23/nordic-health-innovation-inleder-samarbete-med-microsoft-och-sigma-att-utveckla-den-digitala-sjukvarden/

Helios Care är en tjänst som kommer att förändra hur vården tjänar dig som patient och som vårdgivare. Målsättningen är att erbjuda varje person den bästa tänkbara individanpassade vården, på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Läs mer på:

https://www.mynewsdesk.com/se/riddarensvardcentral/pressreleases/webuild-ab-inleder-samarbete-med-microsoft-sverige-foer-att-utveckla-framtidens-digitala-vaardplattform-helios-care-1271647

Gemensamt för dessa fyra innovationer är att de vill möjliggöra för den enskilde individen såväl som för organisation att utvecklas och nå sina mål. De gör det genom en mer personaliserad upplevelse, användandet av det intelligenta molnet samt att de vågar förnya och förändra dagens processer. Sett från detta perspektiv är Microsoft en naturlig strategisk partner då detta linjera både med vår mission och våra ”Bold Ambitions”.

Jag skrev i början av detta år en bloggpost där jag uppmanade svensk vårdpersonal att våga utmana Microsoft runt dessa frågeställningar. De beskrivna innovatörerna har gjort detta på ett väldigt bra sätt. Läs gärna den gamla bloggposten och betrakta de fyra exemplen i ljuset av denna.

https://mathiasekman.wordpress.com/2015/04/01/hallbar-sjukvardsutveckling-vad-kravs-for-det-vaga-utmana-microsoft/

Så sitter du inne med idéer på innovationer för svensk vård som kan skapa förutsättningar för att patienter, anställda eller organisationer kan utvecklas och nå sina mål? Tveka inte att höra av dig så kan vi undersöka hur vi tar detta från idé till hållbar innovation?

 

Tre perspektiv för den framtida vårdmiljön

Tankar, idéer och reflektioner har under sommaren gjorts kring framtidens vårdmiljö. I denna dialog och tidigare under Almedalsveckan är det samstämmigt att detta ska stödja framtidens sätt att arbeta och att detta är en verksamhetsfråga snarare än en IT-fråga.

Med verksamheten i ledartröjan kommer två aspekter få en helt annan påverkan än i det fall som frågeställningen ses från ett traditionellt internt IT-perspektiv.

• Kraven på gränsöverskridande informationsprocesser ökar – Det är verksamheten som brottas och begränsas av den bristfälliga samverkan över organisationsgränser och systemlösningar som finns idag. Om verksamheten klarar av att definiera de vårdflöden och det värdebaserade utfall som ska mätas kommer det skapa helt nya krav på den traditionella IT-miljön.
• Påverkan från konsumentmarknaden ökar – Det är verksamheten som dagligen möter patienterna och därmed snabbare ser nya värden med den nya tekniken och sätt som den kan skapa patientvärden. Eller som Eric Topol uttryckte sig på Twitter:

Detta kommer att leda till ett behov att betrakta hur kontinuerlig innovation kan genomföras i den framtida vårdinformationsmiljön från tre perspektiv .

En mer individbaserad upplevelse – Kärt barn har många namn. Karolinska sjukhuset har definerat CAPACITY (Context Aware Patient Centric Information Tool for You) och i 3R:s programstrategi pratar man om att ”Samhället, invånare och medarbetare ska förvänta sig att de digitala tjänster som styr övriga vardagen ska fungera lika bra inom hälso- och sjukvårdens områden”.

Men den individbaserade upplevelsen sträcker sig längre. Det sker en snabb utveckling inom området personaliserad medicin. I Dagensmedicin kunde man 2015-08-05 läsa om den forskning som sker runt ”Bakterier som hjälp för överviktiga”. En intressant konsekvens som lyfts i artikeln är att ”I framtiden hoppas forskarna att resultaten bland annat ska kunna öppna för helt individuella kostråd och inte som i dag baserade på population.”

Lägst ner i bloggposten visa en film om arbete i Spanien runt en mycket ovanlig barnsjukdom vid namnet Dravet syndrom aka SMEI. Så det räcker inte med en vision om digitala tjänster som styr vardagen utan IT-förmågor som kan skapa ”disruptiv innovation”!

Den intelligenta omgivningen och dess data – För att lyckas med en mer individbaserad upplevelse krävs data samt ägarskap och kontroll över denna. Men det är inte bara data som idag knappas in genom omorderna dialogrutor i dagens system, vi pratar om data genererade från organisationen och individens intelligenta omgivning. Genom att låta demokratisera data och ge vårdpersonalen ett användarvänligt och stödjande verktyg som i realtid ger rätt information skapas helt nya möjligheter. Men även invånarna måste kunna hämta information om sin vård och hälsa och enkelt kunna kommunicera och interagera med vårdgivarna. För befolkningens långsiktiga välbefinnande krävs också att vi på ett bättre sätt kan tillvarata nya innovatörers arbete och forskningsrön inom hälso-området. Här ska vi inte underskatta möjligheten att vi som land kan skapa nya världsföretag likt Skype och Minecraft. Men det kräver att vi ser på data som en resurs som ska skapa värde för individen/patienten inte något som vi registrerar och lagrar och endast används av vården.

Nästa generations produktivitet och verksamhetsprocesser – Jag har i de tidigare bloggposterna pratat om framtidens sätt att arbeta och gett inspirerande exempel baserade på Cortana Analytics och HoloLens. Men det är inte bara vården som ska med. Detta är en samhällsfråga som spänner över en mängd huvudmän så som myndigheter, landsting, kommuner och nya innovatörer.

Att vi avser att driva detta från ett verksamhetsperspektiv och inte ett IT-perspektiv kommer att accelerera behovet av att hitta modeller för att arbete med detta. Modeller som skapar förutsättningar för synergier över organisationsgränser med det övergripande målet att få en hälsosammare befolkning. En modell som adresserar detta är IDCs mognadsmodell ”Enabling Sustainable and Healthier Living in the Urban Era: the Healthier Cities Maturity Model”. Intressant är att den sista fasen i mognadsmodellen beskrivs på ett sätt som väl linjerar med det vi vill uppnå i Sverige.

Governance enables continuous evolution and improvement of a holistic strategy for healthier living where citizen/patient experience is inclusive, personalized, and collaborative. The processes are continuously improved and re-configured to achieve strategic healthier living outcomes where 3^rd platform, IoT and legacy are integrated supporting a secure, intuitive and outcome driven environment. Data are liquid, secure and personalized to pre-empt and adapt to healthier city needs.

Men vad krävs då från den interna IT-avdelningen  för att kunna vara en strategisk partner till verksamheten på denna resa? Tydligt är att de kommer att utsättas för krav att hantera sin förändringstakt inte bara från ett internt perspektiv men även från externa organisationer såväl som konsumenter. Detta kommer att kräva att en IT-organisation måste kunna hantera två olika tempon i sin utvecklingsprocess. En mer snabbrörlig och agil, och en mer traditionell och långsiktig. För att hjälpa våra partners i denna förståelse bjöd vi in Tiffani Bova från Gartner på vår årliga partnerkonferens tidigare i somras. Här presenterade hon bla den ”bi-modual organisationen” som skapar förutsättningar för att adressera detta.

Var den ”2:a modualiteten” kommer och ska ske är hon väldig tydlig med vilket dagens organisationer bör ta i beaktande när man adresserar de tre perspektiven som jag nämnde ovan.

Frågan är om denna insikt finns med i alla de strategier som definieras just nu i vårt avlånga land. Tar vi verkligen med det teknikskifte som nu är i sin avslutande fas i många andra industrier än hälso- och sjukvård? Och hur hanterar vi det som kommer härnäst, var finns förmågorna för hantera ”body computing”, ”deep learning” och framtidens användargränssnitt?

Inspiration för framtidens vårdinformationsmiljö

I debatten runt framtidens hälso- och sjukvård kan man inte undgå att notera att det allt oftare pratas om nästa generations vårdinformationsmiljö snarare än ett system. Vidare lyfter man fram behovet att realisera ett stöd för framtidens sätta att arbeta. Så var kan vi finna inspiration som gör att vi inte väljer att lösa dagens problem med gårdagens sätt att tänka? För helt klart är att vi står i ett skifte där framtidens lösningar kommer vara så mycket mer än bara en applikation på en stationär dator. Så jag tänkte så här mitt i sommaren ge tre inspirerade exempel på vad som är möjligt idag. 

Det första väldigt inspirerande exemplet är Dartmouth-Hitchcock som skapar helt nya möjligheter för en mer person-centrerad vård som verkligen visar att det är en vårdinformationsmiljö som behövs. Där underliggande data görs åtkomlig och förståelig på helt nya sätt genom att använda Cortana Analytics.

Men det stannar inte vid röststyrning och proaktiva rekommendationer från systemet. Vi pratar om en vårdinformationmiljö som kan upplevas på nya sätt där holografiska inslag skulle helt kunna förändra det sättet som vi lär och förstår saker. Inspireras av hur Case Western Reserve University har jobbat med Microsoft HoloLens.

Men det stannar inte här. I arbete med att skapa framtidens produktivitetsökningar behöver vi dela och samarbeta med information på helt nya sätt. Igår visade vi upp det som går under namnet GigJam. GigJam kommer att sammanfoga personer, enheter och applikationer på helt nya sätt. GigJam är en del i visionen för framtidens produktivitet. Helt klart ett initiativ som inspirerar vad som skulle vara möjligt för en framtida svensk vårdinformationsmiljö. Spela fram till 13:00 i Satya Nadellas keynote på WPC.

https://mspartner.microsoft.com/en/us/video/videos/133385936

Hoppas att detta ger lite inspiration i hängmattan!

Är det dags att lämna den patient-centriska synen på vården?

Under Almedalsveckan deltog jag i ett seminarium anordnat av PwC för att diskutera deras rapport ”Digitala doktorn kan komma – Hur redo är Sverige för digital och virtuell vård?” Undersökningen som rapporten grundar sig på visar bla att över 40 % av respondenterna är positiva till att välja virtuella vårdalternativ framför traditionella, 20 % kan tänka sig genomföra ett vårdbesök via videosamtal eller att 74 % är positiva till att övervakas i hemmet av en trådlös hjärtmonitor.

År 2050 uppskattas antalet personer i EU som är över 60 uppgå till närmare 40%. En konsekvens av detta är den allt ökande gruppen av multi-kronisk sjuka personer. Att detta kommer att medföra stora utmaningar  för dagens sjukvårdsystem är igen nyhet.

Parallellt med denna beteendeförändring och demografiska förändring sker en konsumentifiering inom hälsoområdet. Användandet av produkter som Fitbit, Jawbone och Microsoft Band för att mäta steg, puls och sömn ökar. Men det är inte bara runt träning som detta sker, det dyker upp allt fler innovativa App:ar för att ge kroniker stöd i sin vardag.

Är det möjligt att utnyttja trenden på konsumentmarknaden och det förändrade förhållningssättet för att engagera individer med målet att uppnå en hälsosammare befolkning samtidigt som vi möter den enskildes förväntningar och behov?

En komponent i att kunna svara på detta är att förstå hur invånaren/patienten fattar sina beslut. För att undersöka detta genomförde vi på Microsoft tillsammans med Tapestry Research en undersökning av hur inledande nyfikenhet av att må bättre leder till beslutet att genomföra en förändring.

Två intressanta områden från detta arbete är

1. Individers hälsoinitiativ är målorienterade och har ofta inte en slutpunkt. Olika individer definierar framgång på olika sätt, tex att gå ner i vikt, sova bättre eller vara mindre stressad
2. För de som startar resan mot ett hälsosammare liv har 80 % minst två mål där dessa ofta överlappar, tex 50 % av de som vill gå ner i vikt vill även minska sin stressnivå.

Det visar sig även att de största behoven för att lyckas är i det inledande skedet att få hjälp med att hitta lösningar och få bekräftelse att man är på rätt väg. Detta övergår sedan i behovet att hitta lösningar som hjälper individen att hålla sig till planen samt genomföra de livstilsändringar som behövs, dvs för att lyckas behövs det en coachande och lyssnade omgivning.

Så åter till frågan, är det möjligt att utnyttja trenden på konsumentmarknaden och det förändrade förhållningssättet för att engagera individer med målet att uppnå en hälsosammare befolkning samtidigt som vi möter den enskildes förväntningar och behov?

Ja, det finns stora förutsättningar för detta men det kräver en allt mer coachande och lyssnande primärvård som behöver flytta sitt fokus på att vara patient-centrerad till att vara person-centrerad. Individer ser inte sin hälsoresa i silos utan som en helhet och därför kan vården inte organisera sig på detta sätt. Steget mot patientflöden och patient-centrisk vård är ett viktigt steg men det krävs nog att vi tar ännu ett steg och ser det som person-centrisk!

Ladda ner PwC rapport här: http://www.pwc.se/sv/halso-sjukvard/publikationer/digitala-doktorn-kan-komma.jhtml

Ladda ner “Road to Health and Wellness white paper” här:

http://advertising.microsoft.com/en/cl/6933/consumer-decision-journey-health-and-wellness

Hållbar sjukvårdsutveckling – Vad krävs för det? Våga utmana Microsoft!

År 2050 kommer närmare 40 % av befolkningen i EU att vara över 60 år. Dagens sjukvårdssystem är på många sätt uppsatta för vård på sjukhus och kostnadsutvecklingen för den strukturen ser inte lovande ut. Att det dessutom är så att äldre personer i många fall har mer än en kronisk sjukdom gör inte situationen bättre när ökar livslängden. För att lyckas skapa en utveckling inom sjukvården som är hållbar ur såväl ett kostnadsperspektiv som ett samhällsperspektiv krävs insatser inom tre viktiga områden.

Våga investera i att förebygga behov av vård

Utmaningen vi står inför kommer inte kunna lösas genom att vi skär i kostnaderna eller driver förändringar enbart med nyckeltal kopplat till detta. Vi behöver våga investera i innovationer som i allt större utsträckning förbygger behovet av sjukvård. Vi behöver våga se på flöden i vården och identifiera de flaskhalsar eller förebyggande aktiviteter som krävs för att minska flödet.

Hur kan primärvården blir mer coachande, hur kan expertkompetens hos specialister och forskare på ett effektivare och enklare sätt bli åtkomligt för patienten och primärvården eller hur kan tillvaron för kroniker bli bättre genom Internet of Things?

En alldeles för liten del av den samlade sjukvårdsbudgeten investeras i dessa aktiviteter. Men det är inte bara sjukvårdssystemet som tjänar på detta utan det är även en fråga om socioekonomiska aspekter och stabilitet. Det handlar om en hållbar samhällsutveckling.

Utbilda och skapa förutsättningar för en engagerad befolkning

Den förändring som måste ske går inte att göra för patienten, den måste göras med invånaren. Visserligen har många patienter börjat söka information på nätet runt sjukdomssymptom men det är en stor förändring att göra det prediktiv för ett livslångt hälsoperspektiv.

Hur kan vården genom analys av folksjukdomar och kronikergrupper förstå vilka insatser som bör ske för att öka välmåendet i befolkningen? Hur kan vården genom konsumentbaserade produkter och smarta App:ar med spelliknade inslag engagera människor i sitt hälsotillstånd eller förbättra möjligheterna för rehabilitering i hemmet?

För framtidens hälso- och sjukvård är det helt avgörande att vård kan genomföras säkert och effektivt utanför sjukhusets väggar.

Skapa förutsättningar för en ny leveransmodell

Värdebaserad vård, Lean, patientcentrisk – Kärt barn har många namn. Helt klart är att det krävs nya arbetssätt för att möta den engagerade och uppkopplade patienten. Och det krävs ett nytt sätt att följa patienten på sin väg genom vården. Men det är inte så att vården inte mäter. Men utmaningen är att det är indikatorer vi mäter och inte de ”outcomes” som betyder något för patienten som tex ångest, smärta eller överlevnad. Då vi även vill förändra det sätt som vården levereras, krävs även här nya sätt att mäta och följa upp transformationen.

Hur kan dagens vårdorganisationer med hjälp av en mer data-driven tillvaro identifiera och visualisera de nyckeltal som hjälper oss transformeras till en värde-baserad vård där patienten är mer delaktig?

Genomgående för dessa tre punkter är behovet av effektiva produktivitetslösningar, behovet att mötas virtuellt samt möjligheten till avancerad analys för den enskilde medarbetaren. I Dagens Industris bilaga Healthcare den 24 mars kunde man läsa att Microsoft letar efter innovationsbolag som vill förändra vården i denna riktning. Men det kommer inte hända något om vi inte hittar de engagerade individer inom vården som i sitt dagliga arbete kan dra nytta av och bidra till att forma dessa innovationer.

Microsofts jobbar med produktivitet för att alla individer och organisationer ska kunna göra mer med mindre. Här skulle jag vilja att vården utmanade oss!

Upplever ni idag att ni skulle kunna bli mer produktiva i ert dagliga arbete om ni virtuellt skulle kunna dela kunskap och erfarenheter, genomföra analys av data på nya sätt och att mobilitet var en naturlig del av er vardag. Då skulle jag vilja att ni utmanar mig och det svenska teamet som jobbar inom hälso- och sjukvård för att se hur detta kan lösas!

Vad krävs för att primärvården ska bli mer coachande?

I de senaste bloggposterna har jag skrivit en hel del om produktivitet och behovet att se till att de lösningar vi använder stödjer samarbete på nya sätt för att möjliggör en transformation mot värdebaserad vård.

Igår visade vi upp hur ”Skype for Business” kommer att kunna underlätta kommunikation mellan människor. Att föra samman Skype och Lync är en del i vår vision kring hanteringen av dualiteten ”Digital Life & Digital Work”. Inom hälso- och sjukvård har vi kanske en ännu mer spännande dualitet i form av vård kontra hälsa.

Videon nedan avslutas med att visa hur primärvården skulle kunna ta en mer coachande roll runt sina patienter. Hur vi inkluderar Skype Translator för att införa realtidsöversättning av samtal kommer även i framtiden kunna bidra till en mer jämlik vård då information kan fås på sitt modersmål. Här sätts individens och dennes behov i centrum istället för en mer traditionell process som sker via bokade möten. Är du nyfiken hur din organisation skulle kunna dra nytta av detta är det bara att höra av er så kan vi boka in er i vårt upplevelserum så får ni prova på detta i verkligheten. 

Akutsjukhusens behov av att spara – Nya produktivitetslösningar ett måste

I dagarna har man kunnat läsa om behoven av nuvarande och kommande sparpaket för akutsjukhusen runt om i Sverige. Hur detta ska göras med bibehållen patientsäkerhet och kvalité är en stor utmaning. En komponent som säkert kommer att diskuteras är hur närsjukhusen och primärvården ska kunna avlasta akutsjukhusen. För att lyckas med detta krävs det att man ser över sina produktivitetsökningar och funderar på hur samarbete och kunskapsspridning kan ske på nya innovativa och kostnadseffektiva sätt.

Att återuppfinna produktivitet är en av del av Microsoft “core”. Detta skapar sedan i sin tur möjligheter för våra kunder att inkludera innovation som en del i deras kärnuppdrag.

Ett exempel skulle kunna vara multi-disciplinära samarbeten runt kroniska sjukdomar som tex diabetes eller astma. Här finns behovet av att skapa virtuella mötesplatser för att diskutera och sprida information (inom vården) mellan specialister, forskare och husläkare. Genom effektiva produktivitetsökningar skulle det vara möjligt att förflytta kunskap ut till primärvården och därmed kunna avlasta akutsjukhusen.

För att få lite inspiration. Ta och titta på filmen runt Surface Hub som lanserades i förra veckan. Ett väldigt illustrativt exempel på vårt arbete med att omdefiniera vad produktivitet är. Hur skulle vården kunna dra nytta av detta i arbetet med vårdutvecklingen?

Tveka inte att höra av er om ni är intresserade av att förstå hur vi på Microsoft kan engageras för att ta steg i denna riktning.

Microsoft Surface Hub: http://www.microsoft.com/microsoft-surface-hub/en-us

SvD om akutsjukhusens utmaningar:

http://mobil.svd.se/nyheter/sjukhusen-tvingas-spara-miljarder_svd-2746252

http://mobil.svd.se/nyheter/stockholmsvarden-tvingas-dra-i-nodbromsen_svd-4278161

 

Microsoft HoloLens – bara fantasin sätter gränser

I veckan var då den stora lanseringen av Windows 10. En lansering full av spännande nyheter och funktioner. Gränserna mellan PC och Xbox suddas ut genom att man kommer kunna delta i multi-player spel på båda plattformarna. Vi har sett flera spännande initiativ i vården runt Kinect. Nu skapas ännu större potential i att ta dessa innovationer närmare vården och de mer traditionella lösningarna.

Men det kanske mest fascinerade var ändå trots allt lanseringen av Microsoft HoloLens. En dator i formen av ett par glasögon och med holografiska egenskaper. Och inte nog med det, Windows 10 har inbyggt stöd för detta. Ett väldigt illustrativt exempel på löftet att vi ska förändra vad produktivitet innebär.

Hur denna typ av teknologi kan förändra vården återstår väl att se. Men ta en titta på filmen nedan och låt den inspirera dig och ta en funderare på vad det innebär för framtida hälso-och sjukvård.

Läs mer på: http://www.microsoft.com/microsoft-hololens/en-us?ocid=MSCOM_HoloLensGlobe

Värdebaserad vård, ständig förbättring och sakernas internet

Så var då jul & nyårshelgerna avklarade och det är dags att forma tankarna för detta nya år. Den senaste tiden har det pratas allt mer om förflyttningen mot värdebaserad vård. En förflyttning som innehåller en mängd utmaningar men även möjligheter.

Värdebaserad vård tar sin utgångspunkt i att sjukvårdens uppgift är att tillgodose varje patients unika behov med minsta möjliga resursförbrukning. I många dialoger sätts ett stort fokus på resurs/kostnadsdelen av denna ekvation. Men det är väldigt svårt att uppnå ökade värden genom att fokusera på resursutnyttjande. För om huvudfokus läggs på resurseffektivitet kommer det förr eller senare skapas effektiva men suboptimerade avdelningar. Att däremot fokusera på flödeseffektivitet skapar ett integrerat system. Det är detta system som kommer att ligga till grund för att effektivisera resursutnyttjandet och därmed ge ett högre värde.

Men det finns en paradox mellan flöde och resurs. Niklas Modig & Pär Åhlström introducerade i boken ”Detta är Lean” effektivitetsmatrisen och den tillhörande effektivitetsparadoxen. En bok som dessutom innehåller flera tänkvärda exempel från vården. För vården skulle effektivitetsmatrisen kunna presenteras som i bilden nedan.

Målsättningen med ”ständig förbättring” blir då att försöka förflytta sig till höger i bilden med bibehållen eller ökande resurseffektivitet. Förenklat kan man säga att en organisation måste försöka jobba så likformigt som möjligt men vara en mästare på att hantera variation. Detta är Lean. För att lyckas med detta behöver en organisation få tillgång till allt mer information i real-tid, möjlighet att upptäcka och undersöka likheter, mönster och avvikelser.

Det är här dina sakers internet (Internet of Your Things) kommer in. Istället för att tänka på IoT som miljarder av enheter och sensorer som är ständigt uppkopplade, så tänk istället på vad som betyder mest för er verksamhet. Er MT-utrustning, ert journalsystem eller er lagerstatus. Det är vad som är Internet of Your Things (IoYT).

Genom att låta information flöda mellan olika enheter och system minskas behovet för vårdpersonalen att logga in och registrera information vilket frigör tid som kan läggas på patienterna. Då enheter och sensorer pratar med andra enheter, personal eller patienter skapas förutsättningar för nya insikter och effektivisering.

Två bra exempel på detta är hanteringen av telemetri data från medicinteknisk utrustning och hur Kaiser Permanente kopplat upp blodtryck och glukosmätare i patientens hem.

https://customers.microsoft.com/Pages/CustomerStory.aspx?recid=12216

http://www.microsoft.com/en-us/server-cloud/customer-stories/kaiser-permanente.aspx

Men som nämndes ovan räcker det inte bara med att få tillgång till information utan den måste transformeras till insikter. Insikter som kan omvandlas till handlingar som medverkar till en ständig förbättring. Detta skapar en data-driven kultur. En kultur som gör att en organisation kan börja fokusera på flödeseffektivitet. Flödeseffektiviteten i sin tur skapar förutsättningar att forma det system som bidrar till resurseffektivitet med bibehållet eller ökat värde för patienten, dvs en värdebaserad vård.

En data-driven kultur som jobbar med ständiga förbättringar är även en perfekt grogrund för att etablera innovationsutveckling som en del av kärnuppdraget. Genom att koppa samman enheter, data och personer skapas förutsättningar för att få insikter just när saker händer. Detta skapar förutsättningar för proaktivt tänkande och innovation istället för att vara reaktiv och bakåtsträvande.

Och för er som sitter och tänker, men detta är ju inget nytt så har ni helt rätt. Redan 2006 beskrev prof. Biran Subirana detta i en artikel och benämnde det då som ”High-resolution Management”. Då en futuristisk vision. Idag en partisk realitet.

“High-resolution management is the next evolutionary step after lean manufacturing. High-resolution management is based on vastly lowering the scale at which you analyze space, time, products and business models. As a result, we have already started to see how a few different sectors have started fragmenting their products and services all with the aim of improving quality and reducing cost. In the long-term, we can cast our imaginations forward and imagine a world without a supply chain, and in its place a packetized distribution network, where each product contains all of the necessary information to essentially become its own store. As the resolution of each item increases, we will see greater randomization, more customization and increased frequency of delivery directly to the end consumer.”

Så hur förberedd är din organisation för att ta de första kliven i denna riktning? Sak ni precis börja, ta en titt på de 7 förslag jag satte ner innan sommaren för att komma igång med Internet of Your Things?

http://bloggar.itivarden.idg.se/mathiasekman/2014/05/07/7-forslag-till-hur-internet-of-things-kan-skapa-varden-for-varden/